Fossil meteorit i ordovicisk ortoceratitkalksten vid Österplana i Västergötland. Till vänster syns det konformade skalet av en ortoceratit (fossil bläckfisk). Stenbrottet vid Österplana är fortfarande aktivt och man har här hittat omkring hundra meteoriter som hamnade på havsbottnen under ett relativt kort tidsintervall för 460 miljoner år sedan.
Preliminärt program augusti-december 2024
| Lördag 24 augusti 2024 Exkursion Skåne: Klippan och Kämpinge |
| Samling: Kl. 10.00 på Stidsvigsvägen 47 i Stidsvig norr om Klippan. Samåkning rekommenderas. Ta med skaffning för dagen. Kontaktperson: Per Ahlberg; tel. 070 532 92 09 e-post: per.ahlberg@geol.lu.se Anmälan ska göras till Per senast den 22 augusti. |
| Denna lördag beger vi oss till Skåne. Först gör vi ett besök hos Antonio Pasquini som sedan decennier tillbaka bor i Stidsvig med sin hustru och kollega Aniela. Båda arbetar med sten, gör fantastiska skulpturer i olika material, och är fast förankrade i den klassiska konsten. Särskilt arbetar de med den välkända carraramarmorn, men jobbar även med den skånska diabasen liksom med graniter och andra bergarter. Antonio är för övrigt född just i Carrara där han studerade stenhuggeri och skulptering. Både han och Aniela har mycket lång erfarenhet och är högt respekterade konstnärer. ”Det tar decenniers erfarenhet att utforska möjligheterna med varje unik, ofattbart gammal stenbit – ingen är den andra lik och har olika hårdhet”, berättar Antonio. Paret Pasquini har i lilla Stidsvig verkligen hittat ett paradis för sin verksamhet och det ska bli ett nöje att få se deras skulpturpark. Från Stidsvig beger vi oss söderut till Bärnstenmuseet i Kämpinge (se: http://www.brost.se/swe/welcome/index.html). Det ligger på Södra Mariavägen 4 och har byggts upp av en verklig entusiast, Leif Brost, som kommer att guida oss och ge en inblick i bärnstenens egenskaper och förekomst. I museet finns en imponerande samling av dessa fascinerande smyckestenar som samlats och bearbetats av människan sedan urminnes tider. Ursprunget är kåda som genom årmiljonerna hårdnat till bärnsten. Inte sällan innehåller bärnstenen välbevarade insekter, spindlar, växter och andra organismer som fastnat i kådan och bevarats till eftervärlden. Bärnsten kan variera kraftigt i ålder, från ca 350 till 20 miljoner år, dvs. i princip så länge som det funnits träd och skogar på jorden. Den bärnsten som finns i södra Östersjön har en ålder av omkring 40–50 miljoner år. I Sverige förekommer bärnsten främst vid Skånes kuster. Tillgången varierar beroende på vind- och strömförhållanden – bärnsten flyter i saltvatten och kan transporteras långa sträckor. Rekordet på Falsterbohalvön är en bärnsten som vägde 1,8 kg. |
| Lördag 14 september 2024 kl. 13.00-15.00 Geologins Dag, Halmstad |
| Plats: Klubblokalen på Muraregatan 30 i Halmstad (I IOGT/NTO-huset) Kontaktperson: Leif Preby 0722 41 46 43 Inget anmälningskrav. |
| Klubben har en utställning av mineral, bergarter och fossil på 3:dje våningen. Här kommer vi bl.a. kunna identifiera fluorescerande mineral i en speciell apparat samt hjälpa till med identifikation av medhavda stuffer. Vi har en visning av delar av vårt bibliotek, samt utdelning av informationshäften om geologins alla områden. Klubben bjuder på kaffe med enkel förtäring. Alla är välkomna! |
| Söndag 29 september 2024 Exkursion Skåne: Mesozoisk vulkanism i Skåne |
| Samling: Kl. 10.00 på Skäralids parkering vid Söderåsens nationalpark, ca 3-4 km söder om Ljungbyhed utmed väg 13. Beräknat avslut ca kl. 16. Utrusta dig med kraftiga skor. Kontaktperson: Leif Preby; tel. 0722 41 46 43 e-post: leif.preby@telia.com Anmälan ska göras till Leif senast den 27 september. Samåkning rekommenderas. Ta med skaffning för dagen. |
| Exkursionsledare: Per Ahlberg Under jura (för ca 201–145 miljoner år sedan) och även krita (för ca 145–66 miljoner år sedan) var det omfattande vulkanisk aktivitet i Skåne. Vulkanismen var koncentrerad till ett område med centrum norr om Ringsjöarna. Utbrottsmaterialet slungades ut som aska, spreds med vinden och avsattes på marken i form av tefra. Vulkanaskan omvandlades med tiden till den porösa bergarten tuff. Magman som stelnade i kraterrören eller på markytan gav upphov till bergarten basalt. Omkring 100 förekomster av basalt och vulkanisk tuff finns i Skåne. Flera av dessa gamla vulkanrester kan man fortfarande se i dagens landskap. En av de bättre bevarade är Jällabjär öster om Röstånga, den största vulkanresten i Skåne. Vid Rallate norr om Röstånga finns Skånes yngsta vulkankupp med vackert pelarförklyftad basalt. Den bildades för ca 110 miljoner år sedan. Då magman i ett lavaflöde eller i ett vulkanrör så småningom avkyls, bildas genom sammandragning (kontraktion) s.k. kontraktionssprickor eller krympningssprickor, vilka ofta är fördelade så att parallella, oftast sexsidiga pelare bildas. Fenomenet kallas pelarförklyftning. Pelarnas längdriktning står alltid vinkelrätt mot avkylningsytan. På vissa ställen i världen finns fantastiskt fina basaltpelare, t.ex. Giant’s Causeway på Irlands nordkust, Devil’s Tower i Wyoming, USA, och på Island. |
| Måndag 7 oktober 2024 kl. 18.00-19.30 Föreläsning: Massutdöenden i jordens historia |
| Plats: Halmstad stadsbibliotek, Axel Olsons gata 1, Halmstad Kontaktperson: Per Ahlberg 070 532 92 09 |
| Föreläsare: Sofie Lindström, forskare vid Institut for Geologi og Naturforvaltning, Københavns universitet. Livet på jorden har drabbats av fem stora massutdöenden och flertalet mindre kriser under de senaste 540 miljoner åren. Fyra av fem av de stora massutdöendena tros ha orsakats helt eller delvis av omfattande och långvariga vulkanutbrott vars utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och andra gaser, samt tungmetaller påverkade klimatet och miljön på jorden drastiskt. Sådan storskalig vulkanism (på engelska så kallade LIPs – large igneous provinces) hade konsekvenser för livet på jorden som på många sätt liknar de utsläpp och föroreningar som vi människor orsakat under industrialismens era. Genom att studera dessa kriser i jordens historia kan vi inte bara lära oss om vilka arter som dog ut och varför, utan också titta närmare på vilka som överlevde och hur lång tid det tog för olika ekosystem att återhämta sig efteråt. För lite mer än 200 miljoner år sedan, vid gränsen mellan tidsperioderna trias och jura, ledde just sådan omfattande vulkanism till ett av jordens största massutdöenden. Sedimentära bergarter från denna kris i jordens historia finns idag bevarade i Skåne, Danmark och Tyskland. I dessa sediment finns ledtrådar, tex. fossil, som berättar om krisens förlopp och efterdyningar. |
| Måndag 4 november 2024 kl. 18.00-19.30 Föreläsning: Enskilt vatten ur en brunnsborrares perspektiv |
| Plats: Halmstad stadsbibliotek, Axel Olsons gata 1, Halmstad Kontaktperson: My Olausson 070 280 28 13 |
| Föreläsare: Göran Persson, andra generationens brunnsborrare, delägare i HP Borrningar, projektledare för vatten och undersökningsborrning. I Sverige tar vi ofta för givet att vi har vatten med bra kvalitet direkt ur kranen. Men för den enskilda brunnsägaren kan problem i form av sinande eller otjänligt vatten dyka upp, och det är ofta då som de för första gången kommer i kontakt med en brunnsborrare. För att höja kunskapen om vatten, oavsett om det kommer från egen brunn eller kommunal anläggning, så behöver vi öka medvetenheten om vattnets kretslopp, påverkansfaktorer på vattnets kvalitet, hur mycket vatten enskilda personer använder, samt var vattnet kommer ifrån. Det är av stor vikt att anpassa språkbruket så att informationen blir tillgänglig, och även att förtydliga budskapen genom att lyfta goda exempel. Att samarbeta mellan olika grupper och ta vara på borrföretagens lokala kunskaper är andra nyckelfaktorer för att höja medvetenheten. |
| Torsdag 5 december 2024 kl. 18.00-19.30 Föreläsning: Vulkaniska oceanöar – en resa till Teneriffa, Kanarieöarna |
| Plats: Halmstad stadsbibliotek, Axel Olsons gata 1, Halmstad Kontaktperson: Per Ahlberg 070 532 92 09 |
| Föreläsare: Anders Scherstén, docent och universitetslektor i berggrundsgeologi vid Lund universitet. Många paradisiska semesteröar så som Hawaii, Kap Verde, Madeira eller Kanarieöarna har bildats genom vulkanisk aktivitet. Öarna kan ligga mitt ute i oceanerna och långt från tektoniska plattgränser som man normalt förknippar med jordbävningar och vulkanism. Hur kan det bildas enorma vulkaner mitt i en ocean? Med Teneriffa i den kanariska arkipelagen som exempel kommer vi göra en fotografisk resa (och några vetenskapliga diagram) där jag förklarar hur vulkaniska oceanöar bildas och utvecklas. Jag kommer också beröra hur landskapet formas och förändras av enorma skred. |
Skulptur av Aniela Pasquini Wojdyni
Obearbetade bärnstenar
Klubblokalen på Muraregatan 30, Halmstad
Pelarförklyftad basalt vid Rallate norr om Röstånga. Basalt är en bergart som bildats av lava som stelnat på jordytan. Det är en finkornig, mörkgrå till svart vulkanisk bergart, som består av kalciumrik plagioklas och pyroxen till ungefär lika delar. Basalt är utan jämförelse den vanligaste av alla vulkaniter, dvs. vulkaniska bergarter som bildats på eller strax under jordytan.
Bilden visar en rekonstruktion av hur det kan ha sett ut i nordvästra Skåne under tiden för massutdöendet; en flock triassiska dinosaurier flyr i en uttorkad flodbädd för att undkomma en skogsbrand.
Brunnsborrare
Teneriffa, Kanarieöarna
Klimatanpassning och risker kopplade till ras och skred.
Bohusgranit på Hållö sydväst om Smögen.
Genom inlandsisens och smältvattnets erosion har bohusgraniten ofta fått rundade och mjuka former.
Hotet från rymden.
Image credit: SCIEPRO Via Getty Images.
Granatpseudomorfer och titanitkristaller vid Klosterfjorden.
Skansen Kronan i Göteborg uppfördes mellan åren 1687 och 1700. Byggmaterialet togs lokalt, delvis ur flyttblock men framför allt utbruten sten. Denna gamla försvarsanläggning används idag som festlokal och kafé – det serveras även julbord där!
Anton Hansson, fil.dr. och forskare vid Geologiska institutionen, Lunds universitet.
Mikael Calner, professor i berggrundgeologi vid Lunds universitet.
Professor Erik Sturkell, Gbg. universitet, om vulkanutbrottet i Fagradalsfjall på Island 2021.