Fossil meteorit i ordovicisk ortoceratitkalksten vid Österplana i Västergötland. Till vänster syns det konformade skalet av en ortoceratit (fossil bläckfisk). Stenbrottet vid Österplana är fortfarande aktivt och man har här hittat omkring hundra meteoriter som hamnade på havsbottnen under ett relativt kort tidsintervall för 460 miljoner år sedan.
Preliminärt program januari-juni 2025
Måndag 20 januari 2025 kl. 18.00-19.30 Föreläsning: Alunskiffer – smutsig och giftig men utnyttjad i århundraden |
| Plats: Klubbhuset, Muraregatan 30, Halmstad Kontaktperson: Per Ahlberg 070 532 92 09 |
| Föreläsare: Per Ahlberg, professor emeritus i berggrundsgeologi vid Lunds universitet. Alunskiffer är en svart, finkornig och smutsig bergart med hög halt av organiskt material. Den bildades av ett svart slam som avsattes på bottnarna i ett vidsträckt och syrefattigt grundhav som täckte hela Skandinavien för omkring 508‒410 miljoner år sedan. Idag förekommer den främst i Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke samt utefter fjällranden (i Jämtland m.fl. områden) och på Öland. Särskilt de yngre alunskiffrarna kan innehålla ganska höga halter av uran och en rad intressanta grundämnen och metaller som används för utveckling av den gröna teknik som behövs för klimatomställningen. Bland dessa kan nämnas vanadin, kobolt, litium, volfram och titan. Alunskiffer har länge varit en viktig naturresurs och den har brutits för utvinning av alun och för kalkbränning sedan 1600-talet. Under 1900-talet har den främst använts för oljeutvinning (skifferolja), för utvinning av uran (1965‒1969) samt för tillverkning av gasbetong (”blåbetong”; fram till 1975). Innehållet av många kritiska mineral och grundämnen gör att inhemska och ett flertal utländska bolag hyser intresse för alunskiffern och undersöker möjligheterna för exploatering. |
| Måndag 17 februari 2025 kl. 17.30-19.00 OBS tiden! Föreläsning: Vinets geologi – Terroir |
| Plats: Stadsbiblioteket i Halmstad, Axel Olsons gata 1 Kontaktperson: Per Ahlberg 070 532 92 09 |
| Föreläsare: Jimmy Stigh, professor emeritus i berggrundsgeologi och har varit ansvarig för Vinvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är föreläsare på WineStone, som erbjuder inspirerande föredrag, vinprovningar och resor med fokus på vin- och naturupplevelser, se vidare https://winestone.se/. Man kan säga att vinframställningen står på tre ben där terroiren är ett av dessa tre ben och står för vingårdens läge, klimat, berggrund, jord och tillgången på vatten. Det andra benet är druvan, som är det biologiska inslaget och det tredje är vinifieringen, som är processen för vinframställning. Terroir är samlingsnamnet på alla de naturliga faktorer som påverkar vinrankan och vingården. Vi fokuserar på geologi och klimat för att ge en förklaring till vilka druvor som är bäst lämpade för en speciell plats. |
| Måndag 3 mars 2025 kl. 18.30 Årsmöte Plats: Muraregatan 30, Halmstad Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 |
| • Årsmötesförhandlingar • Mona och Lars berättar om Gotland • Enkel fika • Lotterier Hjärtligt välkomna! |
| Kallelse § 1 Mötets öppnande § 2 Val av mötesordförande § 3 Val av mötessekreterare § 4 Val av två justeringsmän § 5 Godkännande av dagordning § 6 Årsmötets behöriga utlysande § 7 Verksamhetsberättelse för år 2024 § 8 Ekonomisk redogörelse § 9 Revisionsberättelse § 10 Ansvarsfrihet § 11 Val av ordförande för ett (1) år § 12 Val av styrelseledamöter för två (2) år § 13 Val av revisorer § 14 Val av valberedning § 15 Årsavgift 2026 och budget 2025 § 16 Framtida verksamheter § 17 Förslag och framställningar till styrelsen § 18 Övrigt § 19 Avslutande av årsmötet Föredrag efter årsmötesförhandlingarna: Gotland från norr till söder En resa med geologi, orkidéer och en och annan ruin. Mona Hammar och Lars Landin berättar om sin Gotlandsresa våren 2024 |
| Måndag 7 april 2025 kl. 17.30-19.00 OBS tiden! Föreläsning: Massutdöenden i jordens historia |
| Plats: Stadsbiblioteket i Halmstad, Axel Olsons gata 1 Kontaktperson: Per Ahlberg 070 532 92 09 |
| Föreläsare: Sofie Lindström, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, Lund Livet på jorden har drabbats av fem stora massutdöenden och flertalet mindre kriser under de senaste 540 miljoner åren. Fyra av fem av de stora massutdöendena tros ha orsakats helt eller delvis av omfattande och långvariga vulkanutbrott vars utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och andra gaser, samt tungmetaller påverkade klimatet och miljön på jorden drastiskt. Sådan storskalig vulkanism (på engelska så kallade LIPs – large igneous provinces) hade konsekvenser för livet på jorden som på många sätt liknar de utsläpp och föroreningar som vi människor orsakat under industrialismens era. Genom att studera dessa kriser i jordens historia kan vi inte bara lära oss om vilka arter som dog ut och varför, utan också titta närmare på vilka som överlevde och hur lång tid det tog för olika ekosystem att återhämta sig efteråt. För lite mer än 200 miljoner år sedan, vid gränsen mellan tidsperioderna trias och jura, ledde just sådan omfattande vulkanism till ett av jordens största massutdöenden. Sedimentära bergarter från denna kris i jordens historia finns idag bevarade i Skåne, Danmark och Tyskland. I dessa sediment finns ledtrådar, tex. fossil, som berättar om krisens förlopp och efterdyningar. |
| Lördag 24 maj 2025 Exkursion: Fjärås Bräcka och Fjäråsgnejsen i Kungsbacka kommun under ledning av Thomas Eliasson, fd anställd på SGU |
| Samling: Kl. 10.00 på parkeringen Naturum Fjärås Bräcka. Ta med skaffning för dagen. Samåkning rekommenderas. Kontaktperson: Leif Preby 0722 41 46 43 leif.preby@telia.com Anmälan ska göras till Leif senast 22 maj |
Fjärås Bräcka Fjärås Bräcka är en mäktig stor jordvall av morän omväxlande med sorterade sediment (sand och grus) som dämmer upp sjön Lygnern. Bräckan bildades vid inlandsisens kant för cirka 14 500 år sedan när isen under en period låg stabil och i nivå med havsytan. Historiskt har stora mängder av naturgrus brutits i bräckan. Idag används sand- och grusavlagringen för infiltrationsdammar av vatten för rent kommunalt dricksvatten och området är vattenskyddsområde. Vid Naturum ser vi också spår av Fjäråsgnejs i murarna och markstenar. Spår av stenbrott i Fjäråsgnejs I bergsområdena norr Lygnern, finns det en mörkt grå gnejs som förhållandevis lätt delar sig i skivor. Detta är Fjäråsgnejs som bröts och var ett eftertraktat material som marksten och byggnadsmaterial i början av 1900-talat. Fjäråsgnejs slog igenom i och med Göteborgs-utställningen 1923 då Götaplatsen fick sitt nuvarande utseende. Där används gnejsen som marksten, i murar, trappor och sockelsten. Vi besöker ett sedan länge nerlagt stenbrott strax öster om gården Lerbäck. Vad är Fjäråsgnejs och vad gör den så speciell? Se exempel i Bebyggelsehistorisk tidskrift 83/2022. |
| Lördag 14 juni 2025 Exkursion: Besök i Gislavedstrakten under ledning av kommungeologen i Gislaveds kommun Volker Kelm |
| Samling: Kl. 10.00 på parkeringsplatsen framför Gislaveds kommunhus. Ta med skaffning för dagen. Samåkning rekommenderas. Kontaktperson: Leif Preby 0722 41 46 43 leif.preby@telia.com Anmälan ska göras till Leif senast 12 juni |
Kvartära sediment och (efter-) istidens historia Gislaveds kommun befinner sig väster om en gammal och mycket stor sprickzon i berggrunden, där två plattor av jordskorpan har rört sig mot varandra. Den östra delen har sjunkit ner flera kilometer. Berggrunden i Gislaved är delvis mycket sprucken på grund av den här stora rörelsen. En större beskrivning lämnas ut i samband med exkursionen. |
Senkambrisk alunskiffer vid Torbjörntorp i Västergötland. Den gulaktiga tonen beror på utfällningar av olika grundämnen och föreningar, främst svavel- och järnföreningar.
Foto: Per Ahlberg 2013
Vingårdar vid Poslätten i Italien med Alperna i bakgrunden.
Från Langhammars raukområde på Fårös nordvästra kust.
Foto: Mona och Lars
Bilden visar en rekonstruktion av hur det kan ha sett ut i nordvästra Skåne under tiden för massutdöendet; en flock triassiska dinosaurier flyr i en uttorkad flodbädd för att undkomma en skogsbrand.
Naturum Fjärås Bräcka
Fjäråsgnejsen som finns i norra Halland är förskiffrad.
Foto: Thomas Eliasson/SGU
Omlagrad vindtransporterad sand.
Foto: Volker Kelm
Skulptur av Aniela Pasquini Wojdyni
Obearbetade bärnstenar
Klubblokalen på Muraregatan 30, Halmstad
Pelarförklyftad basalt vid Rallate norr om Röstånga. Basalt är en bergart som bildats av lava som stelnat på jordytan. Det är en finkornig, mörkgrå till svart vulkanisk bergart, som består av kalciumrik plagioklas och pyroxen till ungefär lika delar. Basalt är utan jämförelse den vanligaste av alla vulkaniter, dvs. vulkaniska bergarter som bildats på eller strax under jordytan.
Bilden visar en rekonstruktion av hur det kan ha sett ut i nordvästra Skåne under tiden för massutdöendet; en flock triassiska dinosaurier flyr i en uttorkad flodbädd för att undkomma en skogsbrand.
Brunnsborrare
Teneriffa, Kanarieöarna
Klimatanpassning och risker kopplade till ras och skred.
Bohusgranit på Hållö sydväst om Smögen.
Genom inlandsisens och smältvattnets erosion har bohusgraniten ofta fått rundade och mjuka former.
Hotet från rymden.
Image credit: SCIEPRO Via Getty Images.
Granatpseudomorfer och titanitkristaller vid Klosterfjorden.
Skansen Kronan i Göteborg uppfördes mellan åren 1687 och 1700. Byggmaterialet togs lokalt, delvis ur flyttblock men framför allt utbruten sten. Denna gamla försvarsanläggning används idag som festlokal och kafé – det serveras även julbord där!
Prästens badkar vid Vik. Foto Jan Otterheim
Västkustbanan, Varberg
Mien med Ramsön
Delta- och strandsediment vid Veinge i södra Halland
Tundralandskap på Laholmsslätten, Gunnar Thornell
Grännait, Norra Kärr, Axel Sjöqvist
Kullait, Kullaberg, Per Ahlberg
Plönninge Stenbrott, Håkan, Lars och Mona
Principskiss över Kinnekulle med borrningens läge, Mikael Calner
Del av borrkärnan med ordovicisk ortoceratitkalksten, Mikael Calner
Foton: Helena Alexanderson
Från isbrytaren Oden. Foto: Dan Hammarlund
Koppargruvan i Handöl. Foto: Lars Landin
Grundvattenläget i Halland.
Ignaberga kalkbrott. Foto: Mona Hammar
Granater. Foto: Leif Johansson
Dendrokronologi
Anton Hansson, fil.dr. och forskare vid Geologiska institutionen, Lunds universitet.
Platåbergen.
Mikael Calner, professor i berggrundgeologi vid Lunds universitet.
Fagradalsfjall.
Professor Erik Sturkell, Gbg. universitet, om vulkanutbrottet i Fagradalsfjall på Island 2021.